vårpaddling i Gryckån och Voxnan
"Ska vi ta en vårpaddling i Voxnan?" Ställde frågan till min äldsta son i mars medan det forfarande var snö och kallt. "Absolut" blev svaret och pingsthelgen blev det. Mellan sonen lyckades få ledigt och hängde på, lycka är att få med sönerna ut på en tur. Vi har paddlat voxnan sedan dom var 5-6 år gamla så dom känner vattnet väl.
Fredag eftermiddag låg tre kajaker på taket på bilen och iväg, självklart hade vi kollat upp hur lång tid det skulle ta och klarade oss inom coronagränsen på två timmar ;)
Vår tur den här gången började strax utanför Mattsmyra vid en plats som heter lillströmmen. Lastade av och sen ner med bilen till voxnabruk där jag bokat skjuts med Kanot och Camping tillbaka till Lillströmen, en superbra service.
Första kvällen med fokus på god mat och att bara vara, snack och skönt häng framför brasan är inte alls en dålig start på en paddelhelg.

Lillströmen
Lördagmorgonen var kylig och ganska grå men det visste vi att den skulle vara. Efter god frukost var det bara att packa ihop och glida iväg.
Gryckån är ett fantastiskt vattendrag som slingrar sig fram i Hälsingeskogen, och då menar jag slingrar sig fram, känns som man ska möta sig själv ibland. Vi hade bestämt oss för att ta det riktigt lugnt och sakta fiska oss ner mot Voxnan.

Gryckån slingrar sig fram

En av flera landtransporter
Vid Backlundsforsen (tredje landtransporten) passade vi att luncha och på stranden fanns färska spår av Björnhona med en unge, synd att vi inte fick se skymten av dom.
Paddlade vidare efter en snabb lunch i solsken och en en härlig värme. Fördelen med att paddla lite tidigare på sommaren är att man slipper bromsar som det kan finnas ganska mycket av på vissa platser.

Många träd som sticker upp ur vattenytan

Axel glider fram i Gryckån
När vi närmades oss Kronbron som är platsen där Gryckån rinner ut i Voxnan viskar min äldste son att vi ska vara tysta för framför oss simmar en liten brun älgkalv över ån till mamman som står på andra sidan och väntar. En helt underbar upplevelse som inte är helt ovanligt att man får uppleva när man tar sig fram i kajak eller kanot, förutsatt att man är tyst själv så klart.
Efter att ha guppat oss igenom Gryckboströmmen så når vi målet för dagen, Frostkilen. Frostkilen är en camp med ved, sopkärl, dass och en stuga att övernatta i om man vill.

Upp med tältet, och in med packningen innan det blev lite mer fiske. Nu måste jag tyvärr erkänna att det blev dåligt med fisk. Den äldste sonen fick en gädda som bet av linan men annars ingenting. vi brukar få några abborrar och kanske någon harr men tyvärr inte den här gången.

Dåligt fiske den här gången
När solen började gå ner och värmen försvann så var det dags att se till att få i oss något gott. Hamburgare med glödstekt bröd och massa goda tillbehöv var det som stod på menyn, även kulpotatis fanns med men ingen av oss orkade äta några. Fördelen med att paddla i jämförelse med vandring är att man kan ha med sig mer lyxmat och det hade vi.

Hambugare på gång

Färdig hamburgare a la Frostkilen
Mätta och trötta blev det lite brasprat men ganska snart blev gäspningarna fler och fler så det var bara att krypa in i tältet och njuta av en god natts sömn.

Tältplats Frostkilen
söndagsmorgonen startades med ett morgondopp, lovar att vi vaknde till ordentligt efter det. söndagsmorgon = slappar morgon så även den här söndagen. Men tillslut så tog vi oss i väg på de sista två timmarnas paddling ner mot Voxnabruk. När vi bara paddlat några minuter fick vi se ännu ett mäktigt djur, kungsörnen. fascinerande att få se en så stor fågel på nära håll det är då man inser hur stor den egentligen är.

Kallt morgondopp
Resten av paddlingen ner till Voxnabruk gick i ett lagom tempo med en stor sol på himmlen och inte ett moln. Paddlingen från Frostkilen och ner till Voxnabruk kan nästan kännas lite långtråkig när man paddlat Gryckån, det händer nästan ingenting utan bara stilla paddling i ett par timmar.

Lugn paddling ner till Voxnabruk
Det blev en fantastisk helg med god mat, härliga naturupplevelser, bra väder och det för mig viktigaste, för träffa två av mina vuxna barn och dela allt detta med dom.
Nu hänger tältet på tork och sovsäcken vädras, undrar var nästa tur kommer att bli?
Stefan